Kvinnliga ingenjörer och jämställdhet inom ingenjörssektorn

Allt annat än män var fullkomligt otänkbart under en lång tid, åtminstone vad gäller ingenjörshistoria. De allra flesta teknikerna och ingenjörerna var av manligt kön och så fort en kvinna ville göra inträde, så fick hon höra att hennes plats var någon annanstans. Det tog ett bra tag innan man vågade släppa in kvinnor bland de övriga ingenjörerna men en av de första som verkligen inte gick av för hackor, var Vera Sandberg som 1917 blev Sveriges första kvinnliga ingenjör.

Chalmers har funnits länge och visserligen hade man en vävavdelning som både innefattade manliga och kvinnliga studenter, men denna lades ned 1829, och de enda som tillträdda skolan, var män. Detta skedde ända till 1914 då Vera Sandberg blev den enda kvinna att antas. Hon hade svårare prov för att kunna studera, till skillnad från sina manliga studentkamrater men lyckades ändå klarar av de mest säregna testerna. Hon älskade kemi och arbetat hårt i labb och fabriker och bidrog till att andra kvinnor vågade ta steget ut i denna mansdominerade atmosfär.

Andra kvinnliga ingenjörer var Anna Sandstedt och Elin Jacobsson som blev några av de första byggingenjörerna. Det var mycket smusslande i början och man ville gärna inte visa omgivningen att man hade kvinnliga anställda. De kunde få klä sig i extra stora arbetsoveraller eller sitta undanskuffade på något labb i väntan på framgång. Dock var det några kvinnor som verkligen hade talang och som skulle få vänta lite längre på att deras tid skulle komma. Idag är det betydligt vanligare med kvinnliga ingenjörer men trots allt är ingenjör fortfarande ett mansdominerat yrkesområde där kvinnor är underrepresenterade. Detta trots att flera stora kvinnor har banat väg för sina medsystrar. Man har gjort mycket för att detta ska komma att ändras och målet är att det ska finnas en jämvikt 2030 mellan könen på ingenjörsutbildningarna. Dock fortsätter tyvärr den kvinnliga antagningssiffran att sjunka.